Ukraina

Rysslands invasion av Ukraina har tagit många med förvåning, trots att många med kunskap på området sett tydliga tecken på det som skulle komma och också varnade för det. Kanske ligger det i människans natur att hysa ett hopp om bättre tider och att vilja se det goda i tillvaron. När Berlinmuren föll 1989 var vi ju så många som såg en ljusare framtid för Europa och för världen. Kalla Kriget kändes under en tid långt borta, men nu har allt förändrats inom loppet av några dagar. Som vanligt är det ”helt vanliga människor”, civilbefolkningen, som drabbas direkt och hårt när byar och städer angrips, hem förstörs och infrastruktur slås ut.

Reaktionerna från omvärlden är denna gång ovanligt eniga. Rektor bloggade i fredags och igår om universitetens betydelse för det fria ordet och för evidensbaserad kunskap. Civisalliansen har gått ut med ett gemensamt uttalande för att visa på europeiskt samförstånd och enighet. Ett uttalande från Svenska slavistförbundet ligger också på SU:s hemsidor. Vid vår egen fakultet förs nu många samtal, medarbetare med expertkunskaper anlitas i media, och seminarier planeras för att både samla och sprida kunskap.

En del av våra medarbetare och studenter har närmare koppling till det som sker i Ukraina nu. Våra tankar går särskilt till dem.

// Fakultetsledningen

9 maj

Rektors prefektmöten kunde denna termin åter hållas på plats i Folkuniversitetets lokaler med efterföljande middag i Spökslottet. Efter två år med möten online blev detta mycket välkomna träffar. Denna termins tema för diskussionerna var SU:s nya strategier som nu håller på att tas fram. Efter att ha initierat diskussionerna på övergripande nivå kommer vi i höst också att mycket aktivt arbeta med strategiska frågor på områdes- och fakultetsnivå för tiden 2023­–2026.

När jag satt som ledamot i Humanistiska fakultetsnämnden för rätt så många år sedan hade vi ibland institutionspresentationer. Efter ett långt uppehåll återinför vi nu detta för att ledamöterna i nämnden ska få bättre inblick i institutionernas verksamhet. Tanken är att dessa presentationer även ska kunna hållas vid prefektmöten så att också prefekterna lär känna varandras institutioner bättre.

I april besökte utbildningsminister Anna Ekström SU och de nya byggnaderna i Albano. Universitetsledningen liksom ordförande och vice ordförande för studentkåren, SUS, deltog under hela besöket, men det inkluderade en rad programpunkter förutom den inledande övergripande presentationen av universitetet. Universitetslektor Lena Hübner, ordförande för lärarutbildningsberedningen presenterade lärarutbildningen vid SU och från Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska deltog universitetslektor Sanna Witt som gav åhörarna en intressant inblick i språk och politik med fokus på Ukraina. Ministerbesöket avslutades vid teleskopet i Alba Nova och möjligheten att närstudera de tre kronorna på Stockholms stadshus.

Också universitetsstyrelsen höll sitt aprilmöte i Albano och även vid detta möte tematiserades det pågående strategiarbetet. Prorektor Clas Hättestrand redogjorde för åtgärdsarbetet som följer efter UKÄ:s granskningar av SU, både lärosätesgranskningen och den som gäller breddad rekrytering. Det är Rebus som håller i detta arbete som vi kommer att höra mer av framöver. Jag hade dessutom förmånen att få presentera den humanistiska fakulteten och ge styrelsen en inblick i det vi arbetar med.

Områdesnämnden sammanträdde den 4 maj och beslutade då om revideringar i H-områdets besluts- och delegationsordning. Den är kanske särskilt viktig för prefekter, studierektorer och andra med stort ansvar för beslutsfattande och myndighetsutövning att känna till men också för medarbetare som vid olika tillfällen behöver sätta sig in i vem som beslutar om vad. Humanistiska fakulteten har sin egen BoD som är mycket detaljerad och en god hjälpreda för många av oss. Områdesnämnden beslutade vidare om att avveckla centrumbildningen E-förvaltningslabbet, då den hade spelat ut sin roll i nuvarande form. Det finns idag en brokig skara centrumbildningar vid SU. En del har många år på nacken, men centrumbildningar tillkommer idag huvudsakligen med anledning av större forskningsprojekt och att det finns externa forskningsmedel. De kan under ett antal år fylla en mycket viktig funktion och bildas just för att de är en flexibel organisationsform. De behöver därför också kunna avvecklas. Områdesnämnden beslutade dock om att föreslå rektor att verksamheten vid Stockholms centrum för krigs- och fredsetik ska få fortsätta. Nämnden fattade slutligen beslut om att tilldela medel för strategiska satsningar inom forskning och samverkan. Vi har nu i anvisningarna till ansökan tydligare skrivit fram att det gäller fakultetsöverskridande projekt, eftersom det är det som området ju är till för. Nästa utlysning kommer att ha sista ansökningsdag den 10 oktober 2022.

Sedan flera år sitter jag med i en arbets- och styrgrupp för USI, Universitet och Svenska institut i samverkan. Det är de svenska Medelhavsinstituten som tillsammans med en rad lärosäten har samverkat om kurser, framför allt på avancerad nivå, men också föredrag och aktiviteter för forskarstuderande. Efter att under en längre tid ha koordinerats av Uppsala universitet har nu Göteborgs universitet tagit över och vi har under våren planerat in möten vid vilka vi diskuterar hur vi ska samverka framöver och vad vi ska satsa på och prioritera. Ett viktigt mål är att bedriva sådan verksamhet som de enskilda lärosätena inte kan erbjuda och som gör det möjligt för våra studenter att få ta del av den kompetens som finns vid Medelhavsinstituten – och så klart att få vistas på plats i t.ex. Rom eller Aten.

Det kommer regelbundet frågor till mig om de medel som i augusti kommer att lysas ut via Vetenskapsrådet för forskarskolor. Det gäller både stöd till doktorandanställningar och nationell samordning. Det är lärosätet som står som sökande för dessa, vilket gör att vi försöker samordna inom fakulteten. Vi behöver också föra en dialog med samhällsvetarna, eftersom en del av dessa medel kan sökas av båda HUM och SAM. Det här innebär dessutom att det är viktigt att alla som är intresserade talar med sina prefekter, eftersom det är dem som jag träffar regelbundet och för samtal med. Att utlysningen kommer i mitten av augusti för att stänga en månad senare är mycket olyckligt. Det sammanfaller dessvärre med slutet av en del semestrar och därefter med terminsstart. Vi får göra det bästa vi kan av detta, och jag har också regelbundet kontakt med mina dekankollegor vid flera andra lärosäten. Det vi inte får glömma är att det sammantaget rör sig om relativt lite medel, framför allt om man tänker på att det finns uppemot trettio lärosäten i landet. 

Också till de i forskningsproppen aviserade profilområdena kommer jag att behöva återkomma. Vi tog en paus i det arbetet i väntan på tydligare riktlinjer. Det är viktigt att vi inte lägger ner onödigt mycket arbete på något som vi har mycket knappa kunskaper om. 

Vårens andra och sista profilseminarium hade titeln ”Samhällsrelevans, ideologi och aktivism inom humaniora” och var liksom det första – ”Öppen akademi och trygga rum? Om kontroversiella teman i våra utbildningar” – både välbesökt och uppskattat. Det kunde dessutom äga rum på plats i Aula Magna. Profilseminarierna har denna termin tagit upp angelägna frågor för oss som forskar och undervisar inom humaniora, juridik och samhällsvetenskap och de har verkligen satt fingret på det som är kärnan i vår verksamhet. Det finns all anledning att komma tillbaka till dessa frågor under kommande terminer samtidigt som vi är fortsatt öppna för förslag från medarbetare till nya seminarier. Profilseminarierna har helt enkelt blivit ett bra forum för oss på SU att lära känna varandra bättre och att träffa forskare med likartade forskningsintressen från olika discipliner och ämnen. 

// Elisabeth Wåghäll Nivre

14 april

I början av året trodde vi att det var pandemin som skulle prägla våra liv också under 2022. Många ställde in sig på ytterligare en termin online, med alltför få kontakter med kollegor och studenter bortom datorskärmen. Tack och lov blev det inte riktigt så. Vi kan nu alla vistas på campus igen. Visserligen är nog många betydligt försiktigare än tidigare och håller sig hemma vid förkylningar, och både handskakningar och kramar har blivit färre, men vi kan åter tala med varandra ansikte mot ansikte och sitta tillsammans i universitetets lokaler. Det känns särskilt viktigt när oron över hur kriget i Ukraina ska utveckla sig är stor och vi med fasa kan följa de brott mot mänskligheten som vi dagligen tar del av, främst via media men också via de många kontakter vi har på olika håll. På universitetets hemsida finns en hel del matnyttig information samlad, också vad gäller möjligheter för forskare och studenter från Ukraina.

Det är inte ofta möten ställs in, men områdesnämndens marsmöte hade så få ärenden att vi flyttade dem till april, och humanistiska fakultetsnämnden hade i mars endast några få ärenden som vi snabbt kunde besluta om via Zoom. Det innebär att vi vid kommande möten har många punkter på dagordningen, och det har inte på något sätt saknats frågor att diskutera inom områdes- och fakultetsledningen under de gångna veckorna. 

Humfak:s kanslichef Felicia Markus och jag träffar regelbundet representanter för humanistiska fakultetsrådet för att diskutera sådant de vill ta upp med oss men vi har också frågor som vi gärna dryftar med studenterna. Det är viktigt att vi har dessa möten i fakultetsledningen för att höra studenternas önskemål och tankar och för att en dialog hela tiden ska hållas vid liv. En fråga som jag är ständigt nyfiken på är t.ex. hur vi kan arbeta med att få fler studenter att delta i internationella studentutbyten. Vi har idag långt många fler inresande än utresande studenter. Här finns ett stort utrymme för förändring och förbättring framöver.

Den här tiden på året brukar beslut om nya prefekter fattas. Varje år är det alltid några prefekter som slutar och andra som tillträder. Ofta sker detta byte den 1 augusti. Det föregås inte sällan av många diskussioner vid institutionerna, men det är viktigt att poängtera att det är rektor som utser prefekter efter förslag från dekanus som i sin tur hör institutionsstyrelserna. Det är alltså inte ett val, något som många medarbetare tror, kanske för att det annars är vanligt med val till olika befattningar vid universitetet. Som dekan är jag dock självklart intresserad av att höra medarbetarnas synpunkter och samlar alltid in information innan jag lägger fram ett förslag till rektor, både om det gäller nyutnämningar och omförordnanden. Inför höstterminen 2022 är det Institutionen för kultur och estetik och Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska som har nya mandatperioder för prefekten. Vid årsskiftet följer Romanska och klassiska institutionen. 

Jag träffar regelbundet dekanerna för de humanistiska fakulteterna vid Göteborgs, Lunds, Uppsala och Umeå universitet för samtal. Vi har många gemensamma intressen och frågor att dryfta. Under 2020 avsatte vi alla lite medel för samarbeten inom utbildning för medarbetare vid våra fakulteter. Det är inte några stora pengar men det är vår förhoppning att vi på detta sätt ska kunna främja gemensamma projekt. 2021 gjorde vi ännu en satsning, denna gång med tydligt fokus på samarbeten inom forskarutbildningen och vi har åter möjlighet att stödja ett antal projekt. Vi har ännu en gång kunnat konstatera att det förblir krångligt att samarbeta när lönemedel ingår. Vi valde denna gång därför att satsa på medel till gemensamma aktiviteter och på schablonbelopp. Satsningen får ju inte medföra ”krångel”.

En annan typ av samarbete har nyligen kommit till stånd i form av en överenskommelse mellan Stockholms universitet och Försvarshögskolan (FHS). Det innebär att vi kommer att kunna erbjuda utbildning av doktorander som är finansierade och anställda vid FHS men som antas till forskarutbildning vid Stockholms universitet. FHS har idag enbart forskarutbildning i två ämnen men det finns ett behov av bredare kompetens vid lärosätet. För SU innebär det ett möjligt tillskott till våra forskarutbildningsmiljöer som därmed berikas med ytterligare doktorander. Mer information kommer självklart att förmedlas till prefekter och studierektorer för forskarutbildningen. 

Den 5 april hade fakultetsledningen en heldag i Gula villan då vi diskuterade sådana frågor som vi annars inte riktigt hinner med. I höst kommer vi att behöva sätta igång med strategiarbete vid fakulteten när de nya universitetsövergripande strategierna växer fram för att träda i kraft 2023. Fakultetsnämnden kommer att diskutera detta vid ett internat i augusti och sedan tar ett mer konkret arbete vid. Vid vår heldag talade vi också om hur vi bättre kan stödja nya prefekter och institutionsstyrelser, och vi kommer åter att erbjuda informationsmöten av det slag som fanns för några år sedan. Då besöker vi institutionsstyrelserna och talar om hur de kan arbeta och hur besluts- och delegationsvägar fungerar vid fakulteten. Vi talade vidare om ekonomi och om betydelsen av att ha en fortsatt nära dialog med institutionerna om doktorandantagning. Det är otroligt viktigt att forskarutbildningsmiljöerna inte utarmas när många institutioner har behövt ta till tuffa åtgärder för att få sin ekonomi i balans. Vi behöver nu bli bättre på att aktivt samla in och förmedla goda exempel på sådana åtgärder som fungerat väl så att de kommer fler institutioner till godo framöver. 

Även om det är mycket som bekymrar oss i vardagen finns det också många ljuspunkter och då tänker jag inte enbart på att ekonomin har blivit bättre vid fakulteten. Vi blir allt bättre på att arbeta med forskningsansökningar på ett sätt som ger fler beviljade projektbidrag (och såldes med all sannolikhet fler och bättre projekt). Att vi har en forskningsberedning på området är utmärkt, men ännu viktigare är att det vid institutionerna har vuxit fram olika processer för att ta fram riktigt bra ansökningar. Detta arbete bygger som så mycket annat inom akademin på att vi hjälper varandra, tar oss tid att läsa och ge konstruktiv kritik men också om att våga ta hjälp. En ansökan som har lästs och bearbetats i flera omgångar på hemmaplan har ofta en mycket större möjlighet att bli beviljad än en sådan som har skrivits helt utan andras kommentarer innan den skickas in. 

Det är dags för en långhelg. Påsken infaller i år sent och jag önskar alla riktigt fina helgdagar. Själv har jag lämnat våren för att njuta av lite mer vinter i norr.

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Den 7 mars

Det är nu snart två veckor sedan Ryssland invaderade Ukraina, och vi har sedan dess fått ta del av såväl grymhet, ondska och fasansfullt lidande som mod och en fantastisk solidaritet och vilja att kämpa för demokrati och frihet. Världen runt engagerar sig akademiker och planerar för hur de ska kunna bidra med stöd till sina kolleger i Ukraina. I Sverige sker mycket kunskapsutbyte och samordning inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. De frågor som når mig stämmer jag av i universitetsledningen. Det är otroligt viktigt att de idéer som förs fram går att genomföra och att vi skiljer på det vi kan göra som privatpersoner och det som är möjligt inom ramen för våra anställningar. Kontakten med medarbetare blir därför extra viktig i dessa tider. 

Områdesövergripande rådet (OR) kunde denna termin genomföra sitt internat IRL. OR inkluderar både universitets- och fakultetsledningar och studeranderepresentanter, vilket ger goda möjligheter att belysa hela vår verksamhet. Att åter träffas till personliga samtal blev denna gång särskilt viktigt med tanke på att vi inte bara har levt med en pandemi under två år och nu återgår till mycket verksamhet på campus utan också med anledning av världsläget. 

Arbetet med universitetets strategier behöver i dessa tider mycket tydligt lyfta fram betydelsen av forskningens frihet och det fria ordet och vi hade en lång och bra diskussion om vad som är betydelsefullt att beakta i kommande strategier. Som ett led i dessa diskussioner kom vi också att tala om hur vi ska arbeta med digitalisering framöver och hur vi ska kunna arbeta säkert och utan yttre påverkan. Det är nog flera medarbetare som vid det här laget har drabbats av intrång under zoommöten till exempel. Allt vi gör kostar, och det är därför glädjande att se att 2021 var ett år som slutade med en bättre ekonomi än budgeterat. 

För oss vid den humanistiska fakulteten återstår mycket ekonomiarbete, men det har också gjorts otroligt mycket. Nu gäller det att hålla ett särskilt öga på våra doktorander så att de som är inne i systemet blir klara men också så att våra forskningsmiljöer inte bli alltför små och sårbara efter en tid med mycket få doktorandanställningar. Jag vet att många goda initiativ har tagits med bl.a. gästdoktorander för att främja samtal och utbyte av kunskap, men det är självklart också viktigt för oss att ta in nya doktorander regelbundet. 

OR-internatet är en god källa till informationsutbyte och vår kommunikationschef Johan Brandt hade en mycket bra presentation om kunskapen om Stockholms universitet så som den kommer till uttryck utanför lärosätet och i media. Det blev tydligt att vi står oss väl i konkurrensen men att vi kan bli ännu bättre på att lyfta fram det vi är bra på, det som särskiljer oss från andra lärosäten i landet. 

Stockholms universitets studentkårs (SUS) ordförande och vice ordförande höll en presentation av kårens verksamhet vid internatet. Det är alltid lika roligt och intressant att få ta del av det arbete som de som är aktiva inom SUS bedriver för att ge alla våra studenter en riktigt bra studietid. Det är en mycket omfattande och viktig verksamhet.

Vi har sedan en del år på områdesnivå ett mentorsprogram för dem som är relativt nydisputerade. Det leds av Annika Ullman, professor vid Institutionen för pedagogik och tidigare vicedekan vid samhällsvetenskapliga fakulteten. Gensvaret från både mentorer och mentander är mycket positivt och vi kommer med start i höst att erbjuda programmet varje år i stället för vartannat. Information om detta kommer att gå ut under våren. 

Slutligen en glad nyhet: FD Serena Di Marchi har erhållit det postdoktorala stipendium inom området utomeuropeiska språk som har utannonserats av Åke Wibergs stiftelse. Stipendiet är avsett att finansiera hennes forskning under heltid i tre år. Grattis till Serena och till Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier!

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Den 22 februari

Kan det verkligen vara så? Efter två år med Covid-19 har regeringen och Folkhälsomyndigheten nu sagt att det är dags att öppna upp samhället, att börja leva mer som vi gjorde före pandemin – men ändå inte. Coronaviruset finns kvar, många blir också nu sjuka, om än mindre allvarligt än tidigare. En stor del av Sveriges befolkning är vaccinerad och omikronvarianten är mindre dödlig fast mer smittsam. Det är därför också sagt att vi ska ha en gradvis återgång till ”normaliteten”. Rektor har beslutat att undervisning och examination huvudsakligen ska ske på campus från och med den 22 mars och från den 1 april ska återgången till arbete på campus vara genomförd. För de allra flesta av oss är detta mycket välkommet. Vi behöver träffas. Det visade det prefektmöte vi kunde genomföra på campus före jul då kaffepausen bara inte ville ta slut. Den sociala samvaron blev det allra viktigaste. Det visar sig också då och då i det som jag upplever som en växande irritation och alltfler missförstånd när vi inte träffas dagligen på nära håll och tydligt kan se hur andra reagerar, om vi gör någon glad eller ledsen. E-post och bokade online-möten främjar inte samförstånd och förståelse i alla lägen. Samtidigt kommer vi sannolikt att se mer av hemarbete framöver, liksom av digitala möten och digital undervisning. Det finns ju många fördelar. Vi behöver dock noggrant fundera över vad som är mest lämpligt när. Långt ifrån alla möten och all undervisning blir riktigt bra när man bara ser små rutor med huvuden, halsar och axlar. Att slippa resa till ett tvåtimmarsmöte i Göteborg eller Malmö känns däremot bra av många olika anledningar. Att flyga fram och tillbaka till en ort i Sverige över dagen har nog blivit främmande för de flesta av oss.

Mycket har hänt i början av detta år. Sedan den första januari har vi vid humfak universitetets största institution: Institutionen för ämnesdidaktik med 288 anställda. Jag hade glädjen att hälsa alla välkomna vid ett personalmöte den andra februari men vill ändå uttrycka ett särskilt välkomnande till de medarbetare som tidigare tillhörde den naturvetenskapliga fakulteten och som nu funnit en ny hemvist med omfattande ämnesdidaktisk undervisning och forskning vid humfak. Trots att vi alltså nu är fler så har vi genom samgåendet en institution mindre. Humfak består 2022 av tretton institutioner. Att Institutet för Turkietstudier vid årsskiftet flyttade över till Samhällsvetenskapliga fakulteten gör inte så stor skillnad i antal anställda. Några som verkat vid institutet finns också kvar på humfak vid den institution som tidigare hette AMT och som nu blivit IAM, Institution för Asien- och Mellanösternstudier.

Under 2022 kommer vi i universitetsledningen att arbeta fram nya strategier för Stockholms universitet. Det innebär att arbetet sker med viss tidsförskjutning vid områdena och fakulteterna. Det kommer inte desto mindre att bli ett viktigt arbete framöver, då SU-strategierna måste konkretiseras och förvandlas till verksamhet. Vi får också se hur det blir med arbetet med profilområdenoch forskarskolor så som de har skrivits fram i forskningspropositionen. Det finns en hel del som fortfarande behöver redas ut.

I början av året summeras alltid ekonomin för det år som gått, och vi kan för humfaks del med glädje konstatera att utfallet är bättre än förväntat. Under pandemin har många valt att läsa våra kurser och överproduktionen har varit stor på sina håll. Efter flera år med underproduktion är detta mycket välkommet, men var är ”dragläget”? Hur finner vi en balans där vi har så många studenter som vi får betalt för? Det är inte helt lätt att svara på. Fluktuationer kommer vi alltid att ha, men det är viktigt såväl för våra medarbetare som studenter att vi finner en så god balans som möjligt, både för att kunna ge våra studerande en riktigt god utbildning och för att inte slita alltför hårt på våra lärare. Att regeringen oberoende av partifärg borde höja tilldelningen till humanistiska ämnen är inte någon nyhet, men det verkar otroligt svårt att få gehör för detta.

Vid humfak träffar vi nu åter institutionsledningarna för ekonomidialoger. Det är otroligt viktiga och lärorika möten för fakultetsledning och -kansli. Inför mötena har institutionerna lämnat in ett skriftligt underlag där de redogör för hur de planerar både för det kommande året och i ett lite längre 5-årsperspektiv. Under mötena får både institution och fakultet möjligheter att ställa frågor och fundera över goda vägar framåt, över svårigheter och glädjeämnen.. Vi har nu börjat med besök vid Institutionen för lingvistik och Accelerator och fler besök följer under kommande veckor.

När vi nu kommer att vara mer på campus igen passar det utmärkt att avsätta en stund för att besöka Accelerator. I lördags öppnade en ny utställning med ett verk av Mona Hatoum, So Much I Want To Say och den 19 mars öppnas utställningen This Island 4 All av Hanni Kamali. Ta tillfället i akt att se konst av högsta kvalitet.

Jag vill så klart också slå ett slag för Anekdot och Bildningspodden som ju erbjuder både bildning och förströelse och dessutom ständig förnyelse. Nu lanseras tillsammans med Norstedts ett nytt format utanför det digitala, Bildningsboxenför alla oss som tycker om att läsa på papper. Essäerna kan man dessutom både läsa och lyssna till digitalt. Det finns med andra ord något för alla med intresse för humaniora.

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Humtankpris

Humtank är en nationell tankesmedja för humaniora och ett samarbete mellan flera olika universitet i Sverige med syfte att verka utåtriktat, t.ex. genom att agera forskningspolitiskt och delta aktivt i samhällsdebatten. Humtank har också sedan starten 2014 blivit en viktig aktör för universiteten när det gäller att samverka med det omgivande samhället. Varje år delas ett pris ut ”till akademiker som på ett förtjänstfullt sätt bidragit med viktiga humanioraperspektiv i samhällslivet”. 2021 erhöll MAGNUS BREMMER, priset för sitt fantastiska arbete med Anekdot/ Bildningspodden. Mer om detta kan man läsa såväl på SU:s webb som Humtank:s hemsidor. Jag hade den stora glädjen att få delta vid prisceremonin i Lund (min första tjänsteresa sedan pandemin utbröt), eftersom jag sedan i somras ingår i Humtanks styrgrupp. Att både Humtank och humfak:s satsning på Anekdot och Bildningspodden behövs råder det inte några som helst tvivel om. Att de dessutom är framgångsrika i sitt samhällsengagemang är fantastiskt roligt.

Många varma gratulationer till Magnus. Valet av pristagare hade inte kunnat vara bättre!

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Mer forskningsmedel!

Innan år 2021 tar slut vill jag lyfta fram ytterligare några medarbetare som erhållit forskningsmedel. Några av dem kommer från naturvetenskaplig fakultet men tillhör från och med 2022 den nya ämnesdidaktiska institutionen vid humanistiska fakulteten. Också Centrum för evolutionär kulturforskning har forskare från flera fakulteter och discipliner men ligger under Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Nedanstående har redan presenterats på SU:s webb, men jag väljer här att sammanfatta det som gäller humfak.

Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse (MMW) och Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (MAW) har fattat beslut om bidrag till tre forskare vid humfak:

MMW

  • Magnus Enquist, Centrum för evolutionär kulturforskning/Institutionen för arkeologi och antikens kultur, beviljas 9 920 000 kr för projektet Cultural Evolution in Digital Societies

MAW

  • Lisa Gustavsson, Institutionen för lingvistik, beviljas 4 964 000 kr för projektet Learning first words: The effect of hyperarticulation on infant word-recognition, word-segmentation and word-learning
  • Erika Kihlman, Romanska och klassiska institutionen, beviljas 3 969 000 kr för projektet An old language for a new age: Latin grammar teaching at the crossroads of the middle ages and the renaissance

VR har beviljat Azucena Castro (SRC/ RomKlass) medel för internationell postdoc: Flerartigt framtidsskapande: Biokulturell diversitet i latinamerikanska och karibiska framtidsfiktioner, 3 600 000 kr; värdland: USA (Standford University)

Skolforskningsinstitutet har beviljat totalt 51 miljoner kronor fördelat på 13 projekt i 2021 års utlysning. Närmare en tredjedel av budgeten gick till att finansiera projekt vid Stockholms Universitet! Projekten vid SU som beviljats:

Inger Eriksson , Problemsituationer, lärandemodeller och undervisningsstrategier (PLUS) – design av ett professionsstöd för yngsta elevernas förståelse av positionssystemet, 4 415 400 SEK

Per-Olof Wickman, Hur kan lärare i naturvetenskap för yngre åldrar ges möjligheter att bättre stödja elever från icke-akademiska bakgrunder med svenska som andraspråk?, 4 450 500 SEK

Lovisa Sumpter, Att göra matematik och naturvetenskap relevant inom undervisning för hållbar utveckling: Didaktiska modeller för undervisning för barn i yngre åldrar, 4 439 000 SEK

Jenny Rosén, Visuella resurser i språkundervisning inom sfi och särskild utbildning för vuxna, 2 960 503 SEK

Många varma gratulationer till dessa kollegor!

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Nu är det dags att sammanfatta hösten

Någonstans i början av november blev det som att denna termin skenade. Jag tror att det här är mitt längsta uppehåll från bloggandet sedan jag blev dekan, ett tecken på att att-göra-listan växte snabbare än jag kunde hantera. En anledning tror jag är att vi övergick till att ses mer på plats på SU samtidigt som många möten fortsatte på Zoom. Det hybrida formatet innebär fortsatt täta möten och samtidigt att man måste bege sig till olika lokaler för att delta IRL. Jag torde vara långt ifrån den enda med dessa upplevelser, och det är något som vi måste fundera ordentligt över framöver. En början är att inte lägga in 60-minuterspass i almanackan utan att vi nöjer oss med 45 minuter. Före pandemin lyckades vi ju med att ha möten som innebar att tid i början och slutet av en timme ägnades åt förflyttning.

De senaste veckorna har vi dessvärre åter sett en ökande smittspridning. Det har kommit nya riktlinjer från regering och FHM, men det har hittills poängterats att universiteten ska hålla öppet och ha verksamhet på plats så långt det är möjligt. Storföreläsningar på plats tror jag inte har återinförts i någon större omfattning, men det är ändå tungt för våra institutioner att ännu en gång ställa om till mer verksamhet online. Jag råder alla medarbetare och studenter att hålla sig uppdaterade genom att gå in på SU:s ”covidhemsidor”. Där läggs aktuell information ut löpande. 

Vad har då hänt under veckorna som gått? Vi har med sedvanlig periodicitet haft möten med fakultetsnämnd, områdesnämnd och universitetsstyrelse. Budgetfrågor fortsätter att vara i fokus, och vi kämpar med höga hyreskostnader som försvårar planeringen av ekonomin för institutionerna under kommande år. Internrevisionen har granskat projektet Ekonomi i balans och kunde konstatera att vi funnit många nya former för att både diskutera, planera och följa upp ekonomin vid universitetets alla fakulteter. Beslutet om inrättandet av en ny ämnesdidaktisk institution har resulterat i att vi har beslutat om att flytta Språkstudion från Institutionen för språkdidaktik till Institutionen för lingvistik. Alla parter har varit eniga om att det kommer att bli en utmärkt ny hemvist för Språkstudion, och dess besökare kommer inte att uppleva några skillnader i verksamheten.

Vicerektorerna har tillsammans med rektor och prorektor genomfört de första kvalitetsdialogerna för forskning och besökt Filosofiska och Historiska institutionerna liksom Institutet för social forskning, Kriminologiska och Nationalekonomiska institutionerna. Det har varit otroligt givande att höra inte enbart humanistiska fakultetens institutioner utan även besöka samhällsvetenskaplig fakultet. Under våren fortsätter vi besöka en rad institutioner och kommer att vid utgången av 2023 ha besökt alla institutioner vid området. Att få en så övergripande bild av den forskning som bedrivs vid området är en stor tillgång för oss som är dekaner och vicerektorer och att vi är framgångsrika i konkurrensen hos externa forskningsfinansiärer förvånar inte det minsta. Det bedrivs mycket högkvalitativ forskning (och utbildning!) vid vårt universitet. Vi har därför under hösten på området genomfört tre seminarier med fokus på ansökningsskrivande tillsammans med Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd. Vi hoppas att dessa ska sporra ännu fler att framgångsrikt söka externa forskningsmedel. 

Arbetet med att identifiera profilområden i enlighet med de förslag som skrevs fram i  Forskningsproppen 2020 har påbörjats. Flertalet institutioner vid fakulteten har tagit fram förslag som ska diskuteras i en rad sammanhang och grupper under våren. Det kommer att bli viktigt att samråda också med jur- och samfakkollegorna för att ta fram så starka förslag som möjligt. Dialog förs dessutom självklart med naturvetenskapliga fakultetens dekan. Fram till sommaren kommer arbetet att pågå, och vi hoppas att vi får mer utförlig information under våren. Än så länge har vi inte så mycket konkret att ta fasta på. 

UKÄ publicerade till slut för bara några dagar sedan sin rapport om kvalitetssäkringssystemet för utbildning vid SU. Om detta kan man läsa en mycket bra sammanfattning på rektors blogg. För vår del blev det godkänt med förbehåll, vilket innebär att vi under kommande två år förväntas genomföra en rad förbättringsåtgärder. Viktigt att säga i detta sammanhang är att det inte är utbildningen i sig som kritiseras utan delar av kvalitetssäkringssystemet. 

Om en vecka påbörjar många av oss en längre och mycket välförtjänt ledighet. Jag önskar såväl medarbetare som studenter riktigt trevliga helgdagar och hoppas att ni kommer tillbaka utvilade till vårterminen.Tack för denna termin!

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Medel från VR

Nu har också VR meddelat vilka som erhåller medel kommande år, både för utbildningsvetenskaplig forskning och inom humaniora och samhällsvetenskap. Det är många framgångsrika forskare vid fakulteten som belönas med projektbidrag, och jag fogar även in ett bidrag som gått till en forskare vid MND, den institution vid naturvetenskaplig fakultet som från och med januari 2022 kommer att ingå i den nya ämnesdidaktiska institutionen på humfak. Mina varmaste gratulationer går till alla dem som nu erhållit bidrag för kommande forskningsprojekt.

Utbildningsetenskaplig forskning, projekt

Cecilia Lundholm, HSD: ’Klimatförändringar och samhällskunskapsundervisning som utvecklar kunskap, handling och hopp’, 5 838 000 kr;

Paola Valero, MND: ’In(ex)kludering i högre utbildning i matematik och fysik: Identitet, utbildningsbanor och vetenskapliga praktiker i samspel’, 5 992 415.

Projektbidrag inom humaniora

Ida Al Fakir, IKE: ’Att klassificera det oklassificerbara. Etnicitet i svenska register och epidemiologisk kunskapsproduktion, 1950–2020’, 2 822 000 kr;

Kari Andén-Papadopoulos, IMS: ’Digitala ögonvittnesbilder och kampen för mänskliga rättigheter’, 6 165 000 kr;

Egil Asprem, ERG: ’Romer i europeisk magihistoria: Transnationella förbindelser mellan ras, klass, kön och det ockulta, ca 1417 till 1900’, 3 089 000 kr;

Doron Galili, IMS: ’Rudolf Arnheims Mediestetik’, 2 600 000 kr;

Thomas Hörberg, Inst. för lingvistik: ’Grundläggande lukttermer: mot en universell semantisk rymd för lukter’, 5 046 000 kr;

Kristoffer Noheden, IMS: ’Dokumentär surrealism’, 3 720 000;

Sabrina Norlander Eliasson, IKE: ’Konst och vetenskap. Mobilitet och kulturell transfer under Frihetstiden’, 4 873 000 kr;

Richard Pleijel, Svefler: ’En sekulär bibel: Bibel 2000 i skärningspunkten mellan religion och politik i efterkrigstidens Sverige’, 2 815 000;

Iris-Corinna Schwarz, Inst. för lingvistik: ’Effekten av känsla i barnriktat tal på utveckling av talljudskategorier’, 4 955 000 kr;

Helena Tolvhed, Historiska inst.: ’Högerns kvinnor och jämställdheten: Framväxten av marknadsliberal feminism i Sverige ca 1970-1990’, 2 990 000 kr.

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Medel från Riksbankens Jubileumsfond

Nu är det säsong för tillkännagivandet av vilka som får medel från RJ och VR. Först ut är RJ som beslutade om program, projekt, infrastrukturmedel och sabbaticals i torsdags, dvs. den 28 oktober. Visserligen erhåller SU inte medel till något program i år, men därutöver har vi lyckats mycket väl, framför allt inom humfak. Det är otroligt roligt att se så många framgångsrika ansökningar. Ett stort grattis till alla er som nu får genomföra planerade projekt!

Infrastruktur för forskning:

Ulrika Djärv, Svefler: ”A Lexicon of Medieval Nordic Law 2.0”, 1 304 000 kr.

Projektbidrag:

Lydia Wistisen, IKE: ”Barnet i skräpocen: Soptematik, avfallsestetik och miljöetik i svensk barnkultur 1969–1977”, 2 367 000 kr;

Andreas Widholm, IMS: ”Den politiska kommunikationens hybridisering: Politiserade nyhetsformat och journalistikens gränser”, 2 906 000;

Kristoffer Noheden, IMS: ”Dokumentär surrealism: Natur, urbanitet, subjektivitet”, 1 928 000 kr;

Helena Tolvhed, Historiska inst.: ”Högerns kvinnor och jämställdheten: Framväxten av marknadsliberal feminism i Sverige 1970-1990”, 2 613 000 kr

Gunnar Björnsson, Filosofiska inst.: ”Orsakande som sekundär relation”, 2 852 000 kr;

Yoko Yamazaki, Slabafinety: ”Resande röster – nya perspektiv på utvecklingen av diates i baltiska, slaviska och germanska språk”,  2 290 000 kr;

Egil Asprem, ERG: ”Romska minoriteter i den europeiska magihistorien: Transnationella förbindelser mellan ras, klass, kön och det ockulta, ca 1417 till 1900”, 2 737 000 kr;

Ellen Marklund, Inst. för lingvistik: ”Statistisk inlärning och automatisk beräkning av mönster i ljudsekvenser”, 4 313 000 kr;

RJ Sabbatical

Ferdinando Sardella, ERG: ”Migrationen till västvärlden och globaliseringen av Chaitanya vaishnavism samt dess gradvisa återkomst till Bengalen, Indien”, 790 000 kr;

Thomas Götselius, IKE: ”Författarens hand. Till handskriftens litteraturhistoria”, 1 407 000;

Katrin Ahlgren, IMS: ”Att leva mellan språk: poetiska representationer av migrationserfarenheter”, 1 617 000 kr.

// Elisabeth Wåghäll Nivre