Forskningsmedel från Riksbankens Jubileumsfond 2020

RJ har fattat beslut om vilka forskare som får medel i årets ordinarie utlysning (inkl. sabbaticals). Vid humanistisk fakultet har följande forskare beviljats medel:

PROGRAM

 Leos Müller, Historiska inst.: ”Den glömda flottan. Sveriges ”blåa” kulturarv c:a 1450-1850”, 34 335 000 kr.

PROJEKT

Meike Wagner, IKE: ”Performing Citizenship. Amatörteater och samhälles transformationer omkring 1800”, 2 252 000 kr.

Anders Schoubye, Filosofiska inst.: ”Språkliga och epistemologiska perspektiv på vittnesmål”, 5 022 000 kr. 

SABBATICALS

Sabrina Norlander Eliasson, IKE: ”En anständig och enkel boning. Familjen Borgheses våning i klostret SS Domenico e Sisto och det religiösa livets materialitet i barockens Rom”, 1 213 000 kr.

Nils Edling, Historiska inst.: ”Folkhemmet 1900-2020: En tolkningshistoria”, 1 215 000 kr.

Olof Sundqvist, ERG: ”Gudars skymning. Om den fornnordiska religionens upplösning och död”, 1 446 000 kr.

Emanuel Bylund, Svefler: ”Mot nya mål inom studiet av flerspråkighet och tanke”, 1 214 000 kr.

Caroline Haux, IKE: ”Nationalkänslans ekonomi. Medborgarskap, marknad, biopolitik i skandinavisk 1800-talsroman”, 1 030 000 kr.

Joseph Siegel, Engelska institutionen: ”Anteckningar och aktivt lyssnande på ett andraspråk: en studie av studenters vanor och prestationer”, 754 000 kr.

För den som vill ta del också av övriga medel som tillfallit SU finns vidare information på vår webb.

Många varma gratulationer till er som erhållit forskningsmedel i år!

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Nya restriktioner men också några ljusglimtar

Coronaviruset fortsätter tyvärr att spridas över Sverige och världen och vi har ännu en gång fått skärpa reglerna för att minska närvaron på campus, eller kanske framför allt resandet till och från Frescati, för att på så sätt kunna bidra till minskad smittspridning. Tentamina kommer åter att äga rum nästan uteslutande online och vid den undervisning som sker på campus håller vi oss till regeln om att inte samla fler än åtta personer. Om detta och mycket mer kan man läsa på vår hemsida med information om covid-19.

Med anledning av detta hade jag ett möte med ordförande och vice ordförande för Humanistiska föreningen. Humfak:s studentförening arbetar intensivt med att skapa mötestillfällen för våra studenter på nätet och att erbjuda både stöd och aktiviteter så att inte minst studenter som är nya i Stockholm ska få möjlighet att lära känna och umgås med andra. HumF:s styrelse och de aktiva i föreningen gör verkligen ett fantastiskt jobb med att få våra studenter att trivas trots rådande pandemi. Mitt varmaste tack till dem.

En annan ljusglimt i höstmörkret var den virtuella lärarkonferensen som ägde rum den 19 och 20 november. Programutbudet var stort och den intresserade kunde välja mellan många olika presentationer och diskussioner. Inledande och avslutande talare spelades in, och föreläsningarna finns tillgängliga på hemsidan. Onlineundervisning är här för att stanna, om än inte i samma omfattning som nu, får vi hoppas. Att kunna få ta del av andras kunskap på detta område underlättar så klart det egna arbetet, även om fortbildningen detta år främst har varit styrd av akuta behov. Låt oss hoppas att vi kan ta med oss en rad nyvunna kunskaper in i framtiden och få glädje av dem också då.

I förra veckan utsågs prof. Mårten Snickare, Institutionen för kultur och estetik till Bengt Novéns efterträdare som föreståndare för Accelerator. Det har varit en omfattande rekryteringsprocess och det är mycket roligt att veta att Accelerator kommer att ha en ny kunnig föreståndare på plats den första december.

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Novembermörker

Det är hög tid att sammanfatta några veckors fortsatt intensivt arbete då vi ständigt blir påminda om coronavirusets framfart över världen och dagligen funderar över hur vår verksamhet ska planeras för att fungera på bästa möjliga sätt både trots och med hjälp av den digitala teknik vi just nu är mer eller mindre helt hänvisade till. Det inrättas därför en arbetsgrupp med uppdraget att titta på tekniken i våra olika lokaler för att ta fram förslag på tekniska och pedagogiska lösningar för framtida hybridmöten. Gruppen är sammansatt av kunniga medarbetare från båda områdena liksom förvaltningen (inkl CeUL), och det finns ett stort intresse bland de medverkande att finna goda, hållbara och effektiva lösningar till rimliga kostnader inom en snar framtid.

Den 5 november besökte Rektor och planeringschef Åsa Borin humfak:s prefektmöte för att tala med prefekterna om de lokalkostnadsökningar som SU har framför sig under kommande år. Det var väldigt bra att både prefekter och fakultetsledning fick en genomgång av de senaste årens utveckling. Vårt läge i Stockholm innebär ett konstant högt kostnadsläge och lokaler som kostar betydligt mer än för lärosäten på andra orter. Detta är något som förts fram i våra myndighetsdialoger vid många tillfällen men dessvärre inte resulterat i några förändringar till Stockholmuniversitetens fördel så här långt.  

Vid det senaste universitetsstyrelsesammanträdet den 6 november beslutade vi om fördelningen av anslagsmedel för budgetåret 2021 och fick en rapport om ekonomin (för 2020) som fortsatt ser ut att vara i enlighet med prognosen. Dessutom tog vi del av en revisionsrapport från Internrevisionen avseende tentamensfusk och informerades av prorektor om den rapport som SU ska lämna in med anledning av UKÄ:s lärosätesgranskning av kvalitetssystemet för utbildning.

Kvalitetssystemet för forskning: De första dialogmötena med rektor har ägt rum på samfak och jurfak och de har varit mycket givande. Vi har fått många synpunkter på kvantitativa och kvalitativa mått för forskning, på den mångfald som präglar forskningen vid SU och på hur svårt det är att mäta framgång. Stora institutioner kanske kan räkna med att alltid ha ett antal externfinansierade projekt på gång medan små institutioner eller ämnen som får glädjen att leda ett stort projekt eller program kan få problem med att finna lärare till sina kurser när en eller två medarbetare får externa forskningsbidrag. Vi diskuterade vidare våra olika publiceringstraditioner, om vi ska publicera på svenska eller engelska och om vi ska använda bibliometriska metoder eller ej. När turen kommer till humfak lär vi också diskutera vad som är internationell publicering över huvud taget; är det endast när vi publicerar på engelska? Nej, om ni frågar mig. Frågan är dessutom mer komplex än man först tror. Att diskutera förutsättningarna och rapporteringen av forskning är i vilket fall som helst både intressant och viktigt, och jag ser fram emot att delta i fler dialoger.

Att just språkforskning kan komma till uttryck också på ett lekfullt sätt blev jag varse när jag idag fick ett mail från en kollega. Vid Institutionen för svenska och flerspråkighet pågår ett namnprojekt, och den intresserade kan jag rekommendera att ta del av en film om populära förnamn under 100 år.  För den som kan tyska kan jag också tipsa om att den tyska regeringen har mer humor än jag kunde föreställa mig i dessa dystra coronatider. Deras blick in i framtiden om hur vi kommer att se tillbaka på pandemin är på många sätt mitt i prick men har också mötts med kritik.

Slutligen vill jag passa på att uppmärksamma er på European Academic Heritage Day som vid SU uppmärksammas med två filmer om konstverk ur våra samlingar. För den som är nyfiken på det som döljer sig på baksidan av ett konstverk är filmen om proveniens, dvs. konstverkets historia, mycket intressant.

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Forskningsmedel från VR 2020

Vetenskapsrådet har fattat beslut om årets projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap (inklusive projektbidrag för digitalisering av kulturarv) samttidskriftsbidrag 

Vid SU har följande projektbidrag beviljats medarbetare vid humfak:

Eugene Costello, Inst. för arkeologi och antikens kultur: ”Göda kapitalismen och möta dess konsekvenser? Utmarksbete på Irland och i Sverige 1350-1850 e. Kr.”, 4 360 000 kr;

Sebastian Enqvist, Filosofiska institutionen: ”Cirkulära resonemang: en undersökning om icke-välgrundade bevis”, 2 809 000 kr;

Karolina Grzech, Institutionen för lingvistik: ”En dialogbaserad teori för evidentialitet”, 4 456 000 kr;

Henrik Liljegren, Institutionen för lingvistik: ”Gawarbati – dokumentation av ett hotat språk i Hindukush”, 4 251 000 kr;

Jessica Sjöholm Skrubbe, IKE: ”Svenska konstnärer på resande fot. Mobilitet, transnationalism och konstnärliga praktiker i det tidiga 1900-talet”,         2 900 000 kr;

John Sundholm, IMS: ”Historierna om visningarna av New American Cinema i Europa, 1964 och 1967-68. De europeiska experimentfilmkulturernas uppkomst och skillnader”, 4 370 000 kr;

Vetenskapsrådet har också fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom Utbildningsvetenskap 2020.

Eva Österlind, HSD, har beviljats 214 920 kr för ”Interaktiva workshops i högre utbildning för hållbarhet” inom utlysningen ”Exploratory workshops inom utbildningsvetenskap”.

Tidskriftsbidrag 2020

”Historisk tidskrift”, 957 000 kr (projektledare: Bo Eriksson, Historiska institutionen);

”Current Swedish Archaeology”, 345 000 kr (projektledare: Alison Klevnäs, Inst. för arkeologi och antikens kultur);

“Journal of Aesthetics and Culture”, 957 000 kr (projektledare: John Sundholm, IMS)

Många varma gratulationer till våra forskare!

//Elisabeth Wåghäll Nivre

Oktober månad avslutad

När vi nu går in i november, gör vi det med en ny webb. Passa på att surfa lite på de nya hemsidorna och gör er hemmastadda i det nya formatet. Det har många fördelar, men flera har säkert liksom jag lite svårt att hitta i början – som de vanedjur vi är. 

Inför varje universitetsstyrelsemöte (US) sammanträder Områdesövergripande rådet. Vi går då igenom dagordningen till US men tar också upp andra frågor av betydelse för hela universitetet. Den för närvarande mest regelbundet återkommande punkten gäller projektet Ekonomi i balans och under höstens möten självklart också budget för kommande år. Vid oktobermötet diskuterades dessutom en forskningsetisk policy för SU, liksom en ny bibliometrisk studie som gäller vetenskapliga publikationer om hållbar utveckling som visade på hur viktig själva metoden är för bibliometriska undersökningar. Vidare diskuterades frågan om att åter genomföra en studentbarometer (det skjuter vi lite på framtiden), och SUB:s chef Wilhelm Widmark presenterade projektet lagring och hantering av forskningsdata vid SU. Projektet kommer nu att pilottestas med målet att framöver kunna erbjuda alla forskare och doktorander vid SU en säker yta för att hantera sin forskning. 

Rektors prefektmöten brukar var populära och välbesökta och innehålla många viktiga samtal. Denna höst har det inte varit möjligt att hålla möte såsom brukligt i Folkuniversitetets lokaler med efterföljande middag på Spökslottet. I stället blev det onlinepresentationer och gruppdiskussioner i breakout rooms. Det är ett helt nytt sätt för oss att sammanträda på om man ändå tänker att vi i början av februari fortfarande huvudsakligen sågs i det ”verkliga” livet, på plats tillsammans. Om höstens prefektmöte kan man läsa på rektors blogg.

Då och då samtalar jag med dekankolleger vid andra humanistiska fakulteter i landet. Ett resultat av dessa samtal är att humfak vid SU kommer att bjuda in till en onlinekonferens om forskarskolor i humanistiska ämnen i vår. Mer information kommer om detta inom kort. Tanken är att vi ska utbyta erfarenheter, diskutera ämnesmässiga och organisatoriska  likheter och olikheter som forskarskolor uppvisar och att tala om möjligheter till samverkan för att i ännu högre grad än idag kunna erbjuda våra doktorander meningsfulla kurser och nätverk. 

Också det humanvetenskapliga områdets profilseminarier har i höst erbjudits online. Att samla medarbetare i stora grupper för samtal i våra lokaler på campus har helt enkelt inte varit möjligt. De digitala kanalerna erbjuder en form som på många sätt underlättar för sammankomster av just detta slag, dvs. när medarbetare annars behöver ta sig från våra olika campus till Frescati. Det senaste seminariet handlade om bostadsforskning och nu är det ett seminarium kvar, den 26 november kl 15–17: Svensk minoritetsislam: en mångfald av tolkningar och praktiker.

Om Anekdot (och Bildningspodden) har jag skrivit flera gånger. Jag har glädjen att som dekan sitta med i det publicistiska råd för Anekdot som har som syfte att utvärdera och utveckla bildningsmagasinet som redaktionellt koncept. Rådet består av erfarna journalister och forskare från olika humanistiska ämnen. Det är otroligt lärorikt att träffas för att tala om hur vi på bästa sätt kan nå ut med humanistisk forskning till en bred läsekrets. Kungl. Vitterhetsakademiens stöd är centralt för arbetet med Anekdot och jag är så tacksam för detta samarbete som hjälper oss samverka också med aktörer utanför universitetet.

Stockholm University Brain Imaging Center, SUBIC, är en av de enheter vid SU som har drabbats mycket hårt av pandemin. Bara några månader efter det att centrumet hade invigts, var man tvungen att stänga ner. Om detta och mycket mer kan man läsa i en artikel som handlar om nytänkande under pandemin. Att vi hela tiden tvingas tänka i nya banor är så klart utvecklande, men det är också mycket ansträngande. Det är denna höst många medarbetare och studenter som känner sig ovanligt trötta och slitna. Höstterminen brukar också i vanliga fall upplevas som lång och arbetsintensiv. I år tillkommer oron för både den egna och andras hälsa på ett sätt som de flesta av oss aldrig tidigare känt. Det är extra viktigt att finna små pauser när man hela tiden känner att man måste orka lite till. Det är också extra viktigt att vi ser och hör varandra. Några uppskattande ord i en chat eller ett e-postmeddelande till en kollega som man inte hört av på ett tag kan göra under i dessa tider. 

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Oktoberhändelser

Den arbetsgrupp som under ledning av prorektor Clas Hättestrand har utrett styrning och organisation av lärarutbildningen vid SU har nu avgivit sitt förslag. Det har gått ut på remiss till fakultetens alla institutioner. Vi kommer säkert att ha många och långa samtal om detta på flera håll i organisationen, och det är viktigt att synpunkter på remissen skickas in till fakulteten så att vi kan sammanställa svar och få en god överblick över hur olika institutioner tänker. Om förslaget blir verklighet kommer humfak att få en stor institution med didaktik i fokus. Förslaget innebär att HSD (Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik), ISD (Institutionen för språkdidaktik) och MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik) slås ihop till en stor institution men att estetverksamheten vid HSD flyttas till Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på samfak. Det är universitetsstyrelsen som beslutar i ärenden som gäller vår organisation, och vi kommer först under våren, efter remissförfarande och vidare diskussioner att veta hur förslaget till styrelsen kommer att se ut.  

Höstens OR-internat (Områdesövergripande rådet) kunde hållas på Hotell Kristina i Sigtuna. Det var det första större ledningsmöte som vi har haft där vi satt tillsammans i ett rum efter det att vi gck över till digitala möten i mars. OR:s ledamöter deltog på plats medan föredragande deltog via Zoom. Budgetfrågor upptog en stor del av internatet som dock också diskuterade revideringen av SU:s riskanalys, internationaliseringsarbetets organisation och den klimatfärdplan som håller på att tas fram. 

Vid tisdagens fakultetsnämndsmöte hade vi besök av Fredrik Oldsjö som fungerar som spindeln i nätet för Stockholm Trio, det samarbete som vi har med KTH och KI. Fredrik presenterade både övergripande målsättningar och de tankar som finns om samarbete inom utbildning, inte minst på forskarutbildningsnivå. Det innebär bl.a. att vi kommer att kunna erbjuda de etikkurser som har tagits fram av H-området och som ges av Filosofiska institutionen till doktorander också från KI och KTH. Att de tre lärosätena har gemensamma intressen och projekt inom forskningen är kanske mer känt sedan tidigare.

Humanistiska fakulteten har ofta god utdelning när våra medarbetare söker medel hos t.ex. VR och RJ sett ur ett nationellt perspektiv. Samtidigt behöver vi bli bättre på att både söka och erhålla medel internationellt, inte minst ERC- och andra EU-medel. Avdelningen för forskningsstöd besöker gärna institutionerna och berättar om vad medarbetarna där kan bistå våra forskare med. Jag var själv tillsammans med Avdelningen för forskningsstöd nyligen på besök vid Institutionen för Asien- Mellanöstern- och Turkietstudier för att tala om hur man kan tänka och arbeta på olika sätt när man vill öka andelen extern forskningsfinansiering. Det är alltid roligt att besöka institutioner och denna gång hade jag möjlighet att tala lite om mina erfarenheter både som sökande och som sakkunnig till externa finansiärer. 

Den centrala krisledningsgruppen som har letts av vår universitetsdirektör, Eino Örnfelt, har sedan mitten av mars sammanträtt varje vecka och förutom företrädare från förvaltningen också involverat oss dekaner. Dessa möten ställs nu in, eftersom det i nuläget inte finns så många frågor för gruppen att ta ställning till. Däremot fortsätter vi att träffas varje vecka i OM-gruppen som är den arbetsgrupp som tillkom som ett led i krishanteringen när vi stängde för undervisning på campus i mars. OM-gruppen för samman företrädare för båda vetenskapsområdena, studenter och fack, liksom t.ex. Studentavdelningen och diskuterar verksamhetsnära frågor som vi söker gemensamma lösningar för. Att antalet smittade av coronaviruset nu åter ökar visar att vi fortsatt måste söka konstruktiva lösningar för våra utbildningar och att det blir allt viktigare att planera för hybridlösningar i undervisning och examination, sannolikt under en rätt lång tid framöver.  

Slutligen lite glädjande nyheter. Ekonomin vid fakulteten ser ut att bli bättre än prognostiserats i början av året. Institutionerna har arbetat intensivt med att få ”ekonomi i balans” och vi har fler studenter än på länge. Pandemin har gjort att fler studerar och vi har också åter en demografiskt uppåtgående kurva. Det har aviserats att vi kommer att få betydligt mer medel till utbildning under kommande år. Det finns således all anledning för institutionerna att fundera över om de kan ta på sig utökade utbildningsuppdrag. Bl.a. kommer vi att se en särskild satsning på avancerad nivå men också t.ex. på livslångt lärande, två områden där vi har kapacitet inom humfak. Nu håller vi tummarna för att studenterna också tar sina poäng och att de stannar hos oss flera terminer. Vi har så många kunniga lärare, intressanta kurser och en mångfald inom humaniora som få universitet kan konkurrera om.

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Full fart, allt igång

Nu är verkligen allt igång igen. På humfak har vi haft en halvdag med utbildning för nya prefekter så att de ska få bättre kännedom om det arbete som väntar dem, men också för att de ska veta vilken hjälp de kan få av fakultetskansliet och dekanerna. De vanliga prefektmötena fortsätter så klart också, och just dessa möten hålls fortsatt online.

Lite glädjande nyheter nådde oss vad gäller ekonomin som ju är ett bekymmer för många institutioner. De åtgärder som institutionerna vidtar börjar ge resultat och vi har fler studenter än förra året. Det återstår fortfarande att se hur prestationsgraden påverkas av övergången till onlineundervisning, men vi hoppas på det bästa. Coronaviruset har ju satt käppar i hjulen för resor och många möten. Det är naturligtvis inte enbart av godo men har inneburit besparingar på kort sikt. Under hösten följer vi upp vårens institutionsbesök med nya samtal för att kunna fånga upp både glädjeämnen och problem. Att det finns svårigheter att bemästra när besparingar är nödvändiga behöver knappast sägas. Vad innebär det på sikt när vi sparar nu? Hur får vi en hållbar ekonomi i balans över tid? Det kommer att vara mycket viktigt för alla institutioner att arbeta med kursbudgetar och att planera mer långsiktigt, även om det är svårt. Det är dock alltid bättre att ha en plan som man kan revidera än att inte ha någon plan alls.

Vi har nu haft terminens första möte med områdesnämnden. Denna gång var det dock få beslutspunkter, desto fler och mer av diskussioner, men det får jag återkomma till när viktiga frågor kommer upp till beslut framöver.

Också universitetsstyrelsen har hållit sitt första möte för terminen. Det blev några fullmatade timmar då vi beslutade om en revidering av arbetsordningen för SU, fick budget- och ekonomiinformation, och hörde vår prorektor Clas Hättestrand hålla en mycket bra presentation om våra lärarutbildningar och den översyn som han leder och som snart kommer att resultera i ett förslag till ny organisation. Vi fick också en redogörelse för de utbildningsindikatorer som används för att vi ska kunna jämföra oss med andra lärosäten i landet och en dragning om organisationen för samverkan, forskningsstöd och innovation. Jag passar här också på att hänvisa till rektors blogg angående budgetproppen (och mycket annan intressant läsning).

Tillsammans med rektor och vicerektor för N-området genomför jag under några veckor i höst intervjuer för att ta fram en ny föreståndare till Accelerator, en nyckelposition för den verksamhet som bedrivs där. ”Föreståndaren har det övergripande ansvaret för Accelerators verksamhet, dess ekonomi och personal, i nära samarbete med den konstnärliga ledaren som ansvarar för utställningsverksamheten,” står det i utlysningstexten, och vi hoppas att längre fram i höst kunna presentera den person som kommer att efterträda Bengt Novén på föreståndarposten den 1 januari 2020.

Veckan som gick har jag deltagit i den doktorandkonferens som arrangerades för femte året i rad av University of Cambridge för doktorander vid SU, The European University at St. Petersburg, MIT, The Open University och University of Cologne. Tidigare år har vi också haft deltagare från Australian National University, men då konferensen i år måste hållas online, valde de att avstå på grund av svårigheterna med de stora tidsskillnaderna. Nytt för i år var däremot att också doktorander från University of Oxford deltog. ”Oxbridge” kommer under kommande år att gemensamt hålla denna konferens, och jag hoppas att SU får fortsatt förtroende så att vi åter kan erbjuda våra doktorander att delta. Det är en fantastisk möjlighet att redan tidigt i forskarkarriären kunna bygga internationella nätverk med kolleger vid högklassiga lärosäten.

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Tänk att få se studenter…

Även om inte studenter och medarbetare rör sig i massor över campus så är det underbart att se människor i rörelse igen, att höra röster, till och med på flera språk. Låt oss hoppas att den öppning av verksamheten som nu har skett kan byggas på med fler aktiviteter under höstens gång. Vi ska dock inte tro att aktivitetsgraden har sjunkit på campus bara för att det är färre på plats. Terminen har dragit igång i full fart och på många kurser har vi fler studenter än förra året. Låt oss hoppas att alla trivs, hänger med och tar sina poäng. Det är både bra för Stockholms universitet och den enskilda individen – som lämnar universitetet med dokumenterad kunskap och kompetens.

Den här veckan hölls höstens första fakultetsnämndsmöte, och vi har nu tillsatt en arbetsgrupp, bestående av prodekanus Hans Hayden, vicedekanerna Ken Benson och Barbro Blehr, två lärarrepresentanter – Bo Florin, IMS och Catrin Norrby, SveFler – kanslichef Felicia Markus, forskningssekreterare Lars Nordgren och en doktorandrepresentant . Gruppen ska ta fram ett förslag till fakultetsnämnden för den fortsatta verksamheten vid Humanistiska fakultetens forskarskola. Förslaget ska bygga vidare på den utvärdering av forskarskolan som har gjorts och de diskussioner som fördes med prefekter och nämnd i våras och läggas fram till beslut vid årets sista nämndmöte.

I onsdags var jag inbjuden till Institutionen för svenska och flerspråkighets personalmöte för att tala om kollegialt beslutsfattande på institutions- och fakultetsnivå och även ge en överblick över aktuella frågor vid fakulteten. Kanske blev det lite ont om information om det aktuella (som man ju kan läsa om på Dekanbloggen) och mer betoning på vikten av att värna om det kollegiala samarbetet och beslutsfattandet liksom på vikten av att så många som möjligt är aktiva och delaktiga i institutionernas och fakultetens verksamhet. Att förstå organisationen innebär att man kan vara med och påverka, och som så många gånger tidigare kunde jag säga: Institutionerna bildar fakulteten. Fakulteten finns inte utan institutionerna, det är inte något organ som existerar frikopplat från dem. Fakultetsledningens och -nämndens främsta uppdrag är att försöka skapa förutsättningar för verksamheten vid institutionerna, ofta med alldeles för lite medel till förfogande, men det är en annan historia. Ekonomi-i-balansprojektet får jag återkomma till vid ett senare tillfälle.. Jag vill i stället säga att jag alltid blir lika glad över inbjudningar till institutionsbesök med möjlighet till samtal.

Utifrån detta vill jag uppmana alla att ta del av den information som finns om valet till kommande fakultetsnämnd. Fram till den 24 september är nomineringsperioden öppen för nomineringar mot valberedningens förslag. Den 30 september till 7 oktober äger sedan valet rum. Oberoende av vem eller vilka ni vill se i fakultetsnämnden uppmanar jag er alla att rösta. Det är otroligt viktigt att vi aktivt tar ställning och inte hamnar i en sits där man börjar rekrytera (externt) till alla akademiska administrativa poster som som man ser vid allt fler lärosäten.

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Välkomna till hösten 2020

När SU:s medarbetare äntligen fick välförtjänta semestrar någon gång efter midsommarhelgen var många slitna efter en termin som hade blivit helt annorlunda än någon kunde ha förutspått vid dess början i januari. I mitten av mars blev campus i stort sett helt öde och såväl lärare som teknisk-administrativ personal och studenter arbetade med få undantag hemifrån. Sedan ungefär en vecka har vi åter studenter på campus och medarbetare har i allt högre grad setts i korridorerna. Några överfulla korridorer och lärosalar är det dock inte tal om. En mycket stor del av verksamheten fortsätter också under hösten i digitala kanaler, men de som träffas ser alltid lika glada ut över att få växla några ord, att få tala utan att vara schemalagd i ett möte och att kunna säga något spontant. Vi har hört mycket om att vi måste hålla ut, och det är nog det hösten kommer att handla om. Vi har tagit några steg i rätt riktning, och det är oerhört viktigt att vi fortsätter att vara mycket försiktiga i alla sociala sammanhang och att vi orkar hålla ut så att allt fler så småningom kan träffas i våra lokaler.

Det kommer naturligtvis också att vara viktigt att dra nytta av de positiva erfarenheter som vi har fått genom nya mötes- och undervisningsformer. Kanske kommer vi att tänka efter mer noggrant innan vi reser till möten och konferenser. Kanske är inte storföreläsningar alltid det mest effektiva, men ibland helt nödvändiga. Kanske kan vi inkludera flera genom att erbjuda mer verksamhet i digitala kanaler…

I dekangruppen drog vi en lättnadens suck när vi kunde träffas i Gula villan i mitten av augusti till det internat som vi har kommit att inleda varje termin med. Denna gång stod ekonomi- och budgetfrågor liksom humfaks forskarskola på dagordningen, och dessa frågor kommer att följa oss under hela hösten.

Vi har i stället för internat som upptaktsmöte haft en heldag i Spökslottet med universitetsledningen. Också då diskuterade vi ekonomifrågor, dessutom kvalitetssäkringsarbetet som nu även har forskning som en viktig komponent. Utifrån ett antal kvalitetsindikatorer kommer vi under kommande år att föra dialoger med institutionerna. Det är helt centralt att vi finner ett system som är kvalitetsdrivande och inte landar i något som i bästa fall är en kontrollfunktion. En mycket viktig diskussionspunkt i ledningsgruppen var därför att samla ihop och fundera över våra erfarenheter från våren. Det finns många lärdomar att dra, men vi måste vara medvetna om att det kommer att ta lång tid innan vi verkligen kan summera något över huvud taget.

Låt oss nu gemensamt verka för att göra höstens alla aktiviteter så bra som det bara går, att hjälpa och att stödja varandra så att livet blir så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Det är särskilt viktigt en höst då flera skulle ha behövt några extra veckor av återhämtning under sommaren för att komma ikapp. Att vi nu kan ses igen på vårt campus, om än lite ”utglesade” är en riktigt bra början. Välkomna tillbaka till en ny termin!

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Glad midsommar och trevlig semester

Midsommar markerar på många sätt slutet på läsåret och starten på en lugnare fas med semesterdagar och – för många medarbetare – mer tid för forskning. I år behöver alla mer än någonsin tid återhämtning. Det finns många frågor som fortfarande behöver lösas inför höstterminens start, men det är ändå en lättnad att ha kunnat avsluta denna vårtermin som varit så annorlunda. Även om mycket har varit svårt har väldigt mycket fungerat över förväntan väl, och det har vi våra medarbetare att tacka för – och våra studenter – som uppvisat ett stort tålamod med den plötsliga övergången till onlineundervisning. Jag önskar er alla en riktigt trevlig sommar och hoppas att vi återses i augusti med mer ork och nyfikenhet på vad hösten har att erbjuda oss.

Trevlig midsommar önskas från Flatruet med blick mot Helags!

// Elisabeth Wåghäll Nivre