Efter att ha hunnit med såväl prefektråd som ett fakultetsnämndsmöte är jag nog dekan på riktigt här på Humanistiska fakulteten. Nu är även den innevarande mandatperiodens beredningar och arbetsgrupper inrättade: lärarförslagsnämnden, budgetberedningen, stipendienämnden samt HUGO (arbetsgruppen för utbildnings- och kvalitetsfrågor). Dessa beredningar är själva kärnan i den kollegiala styrmodellen vid fakulteten som syftar till att säkra transparensen och ge legitimitet åt beslut som berör kärnverksamheten.
Det kollegiala styret är samtidigt bara en aspekt av vår organisation. Under mina år som vicedekan och nu i rollen som dekan och vicerektor har jag lärt mig (och fortsätter att lära mig) vilken komplex organism Stockholms universitet är. Om målet är att erbjuda utbildning och forskning av högsta kvalitet, sker inte detta utan ett omfattande system av stödfunktioner och kontrollinstanser. Jag brukar säga att utan forskare, lärare och studenter skulle universitet inte finnas – men utan administrationen skulle det inte fungera. För fakultetens del är det därför betryggande att vi har ett så stabilt stöd från kansliet.
Fakultetsnämndens sammanträde tjänade som avslutning på vårt internat i förra veckan på Vår gård, där ledamöterna fick tillfälle att träffas och bli introducerade till organisationen och allt det arbete som utförs av fakultetskansliet. Vi hann även med ett par diskussionspass – ett om fakultetens strategidokument som gäller fram till 2026 (kan läsas här), och ett om den alltmer aktuella frågan om akademisk frihet. I takt med att akademisk frihet instrumentaliseras politiskt – och samtidigt kringskärs just av politisk styrning – är det av största vikt att vi som är närmast berörda själva formulerar dess innebörd. Jag får säkert anledning att återkomma till frågan i framtida inlägg.
Hur ser då läget ut inför 2024? Fakultetens ekonomiska utfall för 2023 blev något bättre än förväntat, men totalt sett underpresterade vi en del. Allmänt kan sägas att den ekonomiska situationen är trängd, men hade sett värre ut utan det nu avslutade projektet med ekonomi i balans. Dessutom börjar studentsiffrorna peka försiktigt uppåt igen i en del ämnen.
Roligast att rapportera om är rektors satsning på språken. Under fem års tid får fakulteten två miljoner per år för att öka synligheten, stärka samordningen och stödja forskningsinitiativ inom språk och litteratur. I rektors brev om satsningen läser vi att ”fokus ska ligga på verksamhetsmässig utveckling och på åtgärder som ger samverkansvinster och främjar ett samlat grepp kring språken”. Syftet är att komma åt den problembild som alla stora universitet delar: språkmiljöerna blir mindre, studenterna blir färre och det är svårt att få volym i forskarutbildningarna. Och inte bara i Sverige. Utomlands ifrån fick jag precis höra den trista nyheten att universitet i Kent lägger ner sina moderna språk.
Språksatsningen är således av största värde för humanistiska fakulteten. Samtidigt måste jag betona att det inte rör sig om guld och gröna skogar: två miljoner är ett litet, om än strategiskt, tillskott. Inom dekanatet är vi i full färd med att diskutera hur vi ska gå vidare. En styrgrupp för det vi tills vidare kallar ”Forum för språk och litteratur” kommer att utses inom kort. Mer information kommer framöver.
/Stefan Helgesson
Dekanbloggen 