Vi har nu under en rad år arbetat med målet att nå ”ekonomi i balans” vid slutet av 2023. Vid humanistiska fakulteten påbörjades detta arbete redan innan rektor gav dekaner och prefekter i uppdrag att nogsamt se över ekonomin och dra ner på kostnaderna. Efter en del goda år vid humfak, då vi kunde göra flera kvalitetshöjande satsningar, såg vi att antalet studenter som sökte sig till universitetet krympte rejält. Låg arbetslöshet och små studentkullar framför allt 2018 och 2019 gynnade inte vår fakultets verksamhet och vi tvingades återbetala stora summor för uteblivna studenter. Samtidigt steg kostnaderna för våra lokaler mycket snabbt.
Institutionsledningarna vid den humanistiska fakulteten har tillsammans med sina medarbetare genomfört många och delvis stora förändringar för att kunna bedriva verksamhet med kvalitet trots minskande intäkter. Kursbudgetar har införts, timtilldelning för undervisning och examination har setts över, en del kurser har strukits, pausats eller periodiserats, och antalet vikarier och visstidsanställda har minskat samtidigt som satsningar som t.ex. möjliggjort för (tillsvidareanställda) befordrade professorer att få extra forskningstid har behövt pausas. Antagning av nya doktorander har fördröjts och på flera håll legat nere och institutionerna har varit ytterst försiktiga med att knyta till sig nya forskare med hjälp av externa medel. I tillägg ser vi efter tiden med hemarbete under covid-pandemin att vi inte behöver lika många och stora lokaler. Sammantaget har institutionerna gjort ett stort arbete för att närma sig ekonomisk balans.
Vissa av institutionerna har trots besparingsåtgärder sett sig nödgade att budgetera ett underskott för att täcka sina kostnader under ett eller flera år. Det är inte hållbart över tid. Med krympande resurser – exempelvis är pris- och löneomräkningen alltid lägre än de faktiska löneökningarna och lokalkostnaderna fortsätter att kontinuerligt höjas – kan vi inte bedriva verksamhet på samma sätt som tidigare. Vilka förändringar som behöver göras kan variera från institution till institution, men det finns all anledning att dela erfarenheter och försöka lära av varandra. Vi ser institutioner som har lyckats bromsa utgifterna och är i balans under budgetåret 2023, ofta tack vare att de har nått sitt tilldelade takbelopp och slipper återbetalning för underprestationer. Det är mycket glädjande.
Fakultetsledningen har under de senaste tre åren följt institutionernas verksamhetsplanering och -uppföljning på betydligt närmare håll än tidigare. Institutionsbesöken har varit många och lärorika för alla deltagande. Nu står vi inför ett överlämnande och en ny fakultetsledning tar över 2024. Det är då särskilt viktigt att dialogen fortsätter och att den samlade kunskap som vi nu har om ekonomin inom fakulteten kan byggas på. För att förenkla övergången och för att fortsatt kunna stödja institutionerna kommer vi under första halvåret 2024 att ha extra controllerstöd. Det innebär att en fakultetscontroller kommer att kunna följa upp både utfall för 2023 och budget för 2024 vid institutionerna och bistå dem i det fortsatta ekonomiska arbetet. Självklart sker allt i samråd mellan fakultets- och institutionsledningar. Det här är också i linje med det brev som rektor skrev till alla institutioner den 4 oktober i år med anledning av ekonomi i balans.
// Elisabeth Wåghäll Nivre, Hans Hayden, Barbro Blehr, Stefan Helgesson och Felicia Markus
Dekanbloggen 