14 april

I början av året trodde vi att det var pandemin som skulle prägla våra liv också under 2022. Många ställde in sig på ytterligare en termin online, med alltför få kontakter med kollegor och studenter bortom datorskärmen. Tack och lov blev det inte riktigt så. Vi kan nu alla vistas på campus igen. Visserligen är nog många betydligt försiktigare än tidigare och håller sig hemma vid förkylningar, och både handskakningar och kramar har blivit färre, men vi kan åter tala med varandra ansikte mot ansikte och sitta tillsammans i universitetets lokaler. Det känns särskilt viktigt när oron över hur kriget i Ukraina ska utveckla sig är stor och vi med fasa kan följa de brott mot mänskligheten som vi dagligen tar del av, främst via media men också via de många kontakter vi har på olika håll. På universitetets hemsida finns en hel del matnyttig information samlad, också vad gäller möjligheter för forskare och studenter från Ukraina.

Det är inte ofta möten ställs in, men områdesnämndens marsmöte hade så få ärenden att vi flyttade dem till april, och humanistiska fakultetsnämnden hade i mars endast några få ärenden som vi snabbt kunde besluta om via Zoom. Det innebär att vi vid kommande möten har många punkter på dagordningen, och det har inte på något sätt saknats frågor att diskutera inom områdes- och fakultetsledningen under de gångna veckorna. 

Humfak:s kanslichef Felicia Markus och jag träffar regelbundet representanter för humanistiska fakultetsrådet för att diskutera sådant de vill ta upp med oss men vi har också frågor som vi gärna dryftar med studenterna. Det är viktigt att vi har dessa möten i fakultetsledningen för att höra studenternas önskemål och tankar och för att en dialog hela tiden ska hållas vid liv. En fråga som jag är ständigt nyfiken på är t.ex. hur vi kan arbeta med att få fler studenter att delta i internationella studentutbyten. Vi har idag långt många fler inresande än utresande studenter. Här finns ett stort utrymme för förändring och förbättring framöver.

Den här tiden på året brukar beslut om nya prefekter fattas. Varje år är det alltid några prefekter som slutar och andra som tillträder. Ofta sker detta byte den 1 augusti. Det föregås inte sällan av många diskussioner vid institutionerna, men det är viktigt att poängtera att det är rektor som utser prefekter efter förslag från dekanus som i sin tur hör institutionsstyrelserna. Det är alltså inte ett val, något som många medarbetare tror, kanske för att det annars är vanligt med val till olika befattningar vid universitetet. Som dekan är jag dock självklart intresserad av att höra medarbetarnas synpunkter och samlar alltid in information innan jag lägger fram ett förslag till rektor, både om det gäller nyutnämningar och omförordnanden. Inför höstterminen 2022 är det Institutionen för kultur och estetik och Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska som har nya mandatperioder för prefekten. Vid årsskiftet följer Romanska och klassiska institutionen. 

Jag träffar regelbundet dekanerna för de humanistiska fakulteterna vid Göteborgs, Lunds, Uppsala och Umeå universitet för samtal. Vi har många gemensamma intressen och frågor att dryfta. Under 2020 avsatte vi alla lite medel för samarbeten inom utbildning för medarbetare vid våra fakulteter. Det är inte några stora pengar men det är vår förhoppning att vi på detta sätt ska kunna främja gemensamma projekt. 2021 gjorde vi ännu en satsning, denna gång med tydligt fokus på samarbeten inom forskarutbildningen och vi har åter möjlighet att stödja ett antal projekt. Vi har ännu en gång kunnat konstatera att det förblir krångligt att samarbeta när lönemedel ingår. Vi valde denna gång därför att satsa på medel till gemensamma aktiviteter och på schablonbelopp. Satsningen får ju inte medföra ”krångel”.

En annan typ av samarbete har nyligen kommit till stånd i form av en överenskommelse mellan Stockholms universitet och Försvarshögskolan (FHS). Det innebär att vi kommer att kunna erbjuda utbildning av doktorander som är finansierade och anställda vid FHS men som antas till forskarutbildning vid Stockholms universitet. FHS har idag enbart forskarutbildning i två ämnen men det finns ett behov av bredare kompetens vid lärosätet. För SU innebär det ett möjligt tillskott till våra forskarutbildningsmiljöer som därmed berikas med ytterligare doktorander. Mer information kommer självklart att förmedlas till prefekter och studierektorer för forskarutbildningen. 

Den 5 april hade fakultetsledningen en heldag i Gula villan då vi diskuterade sådana frågor som vi annars inte riktigt hinner med. I höst kommer vi att behöva sätta igång med strategiarbete vid fakulteten när de nya universitetsövergripande strategierna växer fram för att träda i kraft 2023. Fakultetsnämnden kommer att diskutera detta vid ett internat i augusti och sedan tar ett mer konkret arbete vid. Vid vår heldag talade vi också om hur vi bättre kan stödja nya prefekter och institutionsstyrelser, och vi kommer åter att erbjuda informationsmöten av det slag som fanns för några år sedan. Då besöker vi institutionsstyrelserna och talar om hur de kan arbeta och hur besluts- och delegationsvägar fungerar vid fakulteten. Vi talade vidare om ekonomi och om betydelsen av att ha en fortsatt nära dialog med institutionerna om doktorandantagning. Det är otroligt viktigt att forskarutbildningsmiljöerna inte utarmas när många institutioner har behövt ta till tuffa åtgärder för att få sin ekonomi i balans. Vi behöver nu bli bättre på att aktivt samla in och förmedla goda exempel på sådana åtgärder som fungerat väl så att de kommer fler institutioner till godo framöver. 

Även om det är mycket som bekymrar oss i vardagen finns det också många ljuspunkter och då tänker jag inte enbart på att ekonomin har blivit bättre vid fakulteten. Vi blir allt bättre på att arbeta med forskningsansökningar på ett sätt som ger fler beviljade projektbidrag (och såldes med all sannolikhet fler och bättre projekt). Att vi har en forskningsberedning på området är utmärkt, men ännu viktigare är att det vid institutionerna har vuxit fram olika processer för att ta fram riktigt bra ansökningar. Detta arbete bygger som så mycket annat inom akademin på att vi hjälper varandra, tar oss tid att läsa och ge konstruktiv kritik men också om att våga ta hjälp. En ansökan som har lästs och bearbetats i flera omgångar på hemmaplan har ofta en mycket större möjlighet att bli beviljad än en sådan som har skrivits helt utan andras kommentarer innan den skickas in. 

Det är dags för en långhelg. Påsken infaller i år sent och jag önskar alla riktigt fina helgdagar. Själv har jag lämnat våren för att njuta av lite mer vinter i norr.

// Elisabeth Wåghäll Nivre

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s